Jag är förkyld. Det är synd om mig. För jag tycker att det är så tråkigt att känna mig hängig. Men så läser jag om en kvinna som fått postcovid och vars liv har vänts upp och ner. Hon har ingen ork, kan inte arbeta och inte heller göra de vanligaste, mest triviala, vardagssysslor utan att bli helt utmattad. Det sätter min lilla, enkla förkylning i ett helt annat perspektiv. Man ska inte gnälla.

Ni har naturligtvis hört det förut: Det finns alltid de som har det värre. Det är ett uttryck som jag reagerat mot med ilska flera gånger genom åren. Jag kan tycka att det är viktigt att få tjura och sura en liten stund, att det är ett slags reningsbad. Men sen får det vara bra. Sen räcker det. Man får inte fastna i tjurandet utan lägga snuvan, oförrätten eller vad det nu är, bakom sig och gå vidare.

Ett annat liv

Jag sitter kvar i fåtöljen och funderar en stund när jag har läst om kvinnan med postcovid. Hur är det att få livet slaget i spillror, oavsett vad orsaken till det är? Jag snyter mig och inspekterar samtidigt mina känslor kring denna fasansfulla tanke. Ett helt annat liv, plötsligt. Ett liv som jag inte önskat mig. Alls.

Blicken söker sig ut genom fönstret. Klarblå himmel, solen skiner. En dag som gjord för en promenad. Trots förkylning. För jag kan. Utan problem.

Kämpar för alla

Men först mer läsning i dagstidningen. Journalisten Mustafa Can och fotografen Eddy van Wessel har varit i och kring Bachmut i östra Ukraina. Det är beskjutningar, granatregn och soldater som kämpar för sina liv, för sitt land, för oss alla. Can och van Wessel besöker en mobil sjukstuga:

– Kommer jag att överleva? stammar den unge soldaten fram med en röst så späd att den knappt anas.

– Jadå, men du måste vara tyst.

Blicken som läkarna utväxlar säger allt.

Vittnar inifrån Bachmut: ”Värre än alla krig”, SvD

Några minuter senare är den unge soldaten död. Han blev berövad en stor del av sitt liv. Ett liv som hade kunnat innehålla så många andra erfarenheter, upplevelser, kärlek, familj. Om han bara hade fått möjligheten.

Man ska inte gnälla. Det finns de som har det värre. Mycket värre.