Jag är två personer egentligen. En på jobbet och en på fritiden. På jobbet är jag den effektiva, strukturerade, får saker ur händerna och drar inte saker i långbänk. Tjoff, tjoff, tjoff. Men hemma är det något helt annat. I familjen är jag känd som den sega och långsamma. Jag fastnar i duschen. Vid frukostbordet. …
Om jag är det nya 18 borde jag kunna slå en kullerbytta
Häromdagen skulle jag göra en kullerbytta. Inga problem, tänkte jag och böjde mig, något mindre graciöst än jag kanske hade föreställt mig, ner mot den bubbelgumsrosa gympamattan. När jag stod där, formad som en åldersbrun banan, hörde jag makens förskräckta rop: Stopp! Du kan inte lägga all vikt på huvudet! Jag hade glömt hur man …
Fortsätt läsa Om jag är det nya 18 borde jag kunna slå en kullerbytta
Sol, vind och vatten – och en försiktigt trevande vår
Förra veckan var riktigt kylig. De dagar jag cyklade till jobbet var det iskallt om öronen och näsan lyste som en röd stoppsignal när jag klev innanför dörrarna. " I dag är det bara 2 grader", upplyste en kollega mig käckt om häromdagen och då var jag mycket tacksam att jag inte hade varit medveten om …
Fortsätt läsa Sol, vind och vatten – och en försiktigt trevande vår
Godis är gott eller Gud ser dig
Ibland blir jag oerhört godissugen. Det kan hända var som helst och när som helst. Det är då jag inleder en tråkig överläggning med mig själv. "Om jag skulle köpa ett Daim idag? Det är ju ändå tisdag." Då svarar mitt andra jag: " Nej, det ska du inte. Tänk på kaloriintaget, tänderna och hälsan." …
Snappa efter luft och släpp in andra i samtalet också!
Ibland blir jag så trött på människor som pratar oupphörligen. De pratar inte nödvändigtvis om sig själva hela tiden. Men de pratar och pratar och ger inget utrymme för andra att ta sig in i samtalet. Jag skulle kunna skriva att det främst är män som ägnar sig åt denna oart, men i ärlighetens namn …
Fortsätt läsa Snappa efter luft och släpp in andra i samtalet också!
Jobbprat är inget för den som vill koppla av under lunchen
Tänk dig att morgonen och förmiddagen på jobbet har inneburit flera problem som måste lösas, intensiva möten med andra människor och ett högt tempo. Nu är det dags för lunch och du stegar in i personalrummet. Du önskar en stunds avkoppling och avslappnat prat om ditt och datt. Risken är dock att du hamnar i …
Fortsätt läsa Jobbprat är inget för den som vill koppla av under lunchen
Hemmets lugna vrå i olika skepnader
I dag läste jag om bostadsbyggande som skjuts på framtiden eftersom hyrorna blir för dyra. Vanligt folk har inte råd att bo i dem, helt enkelt. Samtidigt är det bostadsbrist, om inte överallt så i alla fall på många håll. Koja, stuga, radhus, villa, lägenhet, gård, herrgård, slott, husvagn, husbåt - det finns många bostadsformer. …
En cykeltur i eufori utan sorgkantade naglar
I dag plockade maken och jag upp våra cyklar från källaren där de stått parkerade sedan, tror jag, slutet av oktober. De hade ett tunt lager av damm, men mår superbra efter att ha fått vistas inomhus hela vintern. "Wow, var det så här det kändes!" tänkte jag euforiskt efter de första, något vingliga, tramptagen …
Skärmskam, flygskam och skam i största allmänhet
Den senaste tiden har jag känt mig skamsen. Jag flyger för ofta, sitter vid skärmen för mycket och har inte fullt ut orkat vara en riktigt god medmänniska. Säkert dricker jag också något glas vin för mycket i veckan och i går, en vanlig tisdag, köpte jag en (liten) påse lösgodis. Inte har jag motionerat …
Fortsätt läsa Skärmskam, flygskam och skam i största allmänhet
Det är något särskilt med barndomens stigar
Tidig morgon. För tidig morgon för att vara en lördag. Tankarna vandrar och av okänd anledning befinner de sig plötsligt i Klagshamn där jag som barn tillbringade många och långa sommardagar. Det var där jag lärde mig simma och det var där jag åt de medhavda, snart sandiga, smörgåsarna och drack jordgubbs- eller apelsinsaft som …
