Min världsbild har krackelerat

Ingenting är längre som förut. När slutade förut att vara, i stort sett, detsamma som nu? Var det när klimathotet på allvar började krypa in i medvetandet? Eller var det 2020 när pandemin slog till och alla medmänniskor plötsligt blev potentiella smittspridare? Eller är det nu 2022 när en liten, men maktfullkomlig, man vill diktera …

Continue reading Min världsbild har krackelerat

Yoga, andning, stillhet – och en förvånad kropp

I höstas bokade jag in mig på ett yogapass för första gången. Tanken hade legat och grott länge. Tidigare tänkte jag att yoga skulle vara ett bra komplement till löpningen. Sedan slutade jag springa, men med en kropp som med åldern och allt stillasittande under pandemin blivit allt osmidigare, tänkte jag att yoga kunde hjälpa …

Continue reading Yoga, andning, stillhet – och en förvånad kropp

Kalle Anka klockan tre på julafton är inget att skoja om

Kalle Anka med sitt höga blodtryck, den tjänstvillige hackspetten, den magiska tomteverkstaden, de blygt förälskade Lady och Lufsen, naturbarnet Mowgli och den hjärtegoda björnen Baloo - vad mer kan man begära en julafton klockan 15.00? En hel del, tycker resten av familjen för jag möter inget större gehör när jag vill titta på Kalle. "Vad …

Continue reading Kalle Anka klockan tre på julafton är inget att skoja om

Nu är det officiellt: Hösten är här – även för mig

Jag har dragit på det, väntat och förnekat. Men nu är det officiellt: Hösten är här - även för mig. Är jag glad? Måttligt. Är jag entusiastisk? Inte direkt. Njuter jag av regn, rusk och kyla? Absolut inte! Men jag har ömsat från sommar- till vintergarderob och det, mina vänner, betyder att hösten oåterkalleligen är …

Continue reading Nu är det officiellt: Hösten är här – även för mig

Ny teknik och stort utbud belastar dagens motionär

Jag minns tiden då jag hoppade plint på gympan i skolan och flög över den med god marginal. I dag är det annat. För det första flyger jag inte längre. För det andra bär jag med mig flera smågrejer mellan redskapen för att kunna genomföra mina övningar. Ny teknik och ett stort utbud belastar dagens …

Continue reading Ny teknik och stort utbud belastar dagens motionär

Att vara uttråkad är utvecklande

Jag tillhör dem som tycker att det är helt normalt att vara uttråkad ibland. Det tillståndet skrämmer mig inte, även om jag inte heller har omfamnat det - hittills. För är det inte en allmänt utbredd uppfattning att det inte är riktigt okej att vara uttråkad? Nej, det ska vara nya upplevelser, utmaningar och aktiviteter …

Continue reading Att vara uttråkad är utvecklande

Att acceptera åldrandet är svårare än det låter

En morgon mötte jag en kvinna vars övre ögonlock verkade ha fördubblats under natten. Särskilt det högra ögonlocket hängde oroväckande långt ner. Kvinnan spärrade upp ögonen och då påminde hon plötsligt om någon från förr i tiden, d v s sitt yngre jag. Ni förstår säkert att den kvinnan är jag och att jag betraktade …

Continue reading Att acceptera åldrandet är svårare än det låter

Redan dags att omorganisera – och rensa – i förrådet igen

Jag räknar efter och tar fingrarna till hjälp: november, december, januari, februari, mars och halva april. Fem och en halv månad sedan vi flyttade och nu är det redan dags att omorganisera - och rensa - i förrådet igen. Det är nämligen så förtvivlat svårt att ta sig in där. Och de där garderoberna som …

Continue reading Redan dags att omorganisera – och rensa – i förrådet igen

Drömmen om ett chateau och vardagslivets realiteter

Att promenera i stadens villakvarter är att ta del av andras drömmar och visioner - men även av tillkortakommanden och brist på ork. Jag traskar förbi villor med prydliga fasader och tomter, andra där snickerierna och trädgårdarna skriker för döva öron efter omvårdnad och så är det villorna som vill så mycket mer än de …

Continue reading Drömmen om ett chateau och vardagslivets realiteter