Tänk dig att morgonen och förmiddagen på jobbet har inneburit flera problem som måste lösas, intensiva möten med andra människor och ett högt tempo. Nu är det dags för lunch och du stegar in i personalrummet. Du önskar en stunds avkoppling och avslappnat prat om ditt och datt. Risken är dock att du hamnar i …
Continue reading Jobbprat är inget för den som vill koppla av under lunchen
Morgonen är ung och med pigga, raska steg går man till jobbet. Så blir det sen eftermiddag och man släpar sig hem med en hjärna som är sprängfylld och tankar som far och flyger osorterat åt alla håll. Känner ni igen er? Men det tycks finnas en möjlighet att återhämta sig redan på jobbet - …
Continue reading Vänta inte till helgen – börja återhämta dig redan på jobbet
Det är nog tur att man inte dagligdags tänker på att man bara är en bricka i det stora samhällsspelet. En utbytbar bricka dessutom. Hade det varit en vanligt förekommande tanke, hade livet nog kunnat te sig tämligen meningslöst. Det är fredag kväll, AW och vi pratar om en gemensam bekant som nu gått i …
Continue reading Vi är alla brickor i det stora samhällsspelet
Redan från start var det illavarslande. Jag hann inte mer än sätta igång datorn så meddelade den att det skulle ske en uppdatering. Det var något i energiströmmarna mellan mig och arbetskamraten där på skrivbordet som gav mig onda aningar. Men okej, det brukar gå snabbt. Så var inte fallet denna gång. 40 procent. 45 …
Vissa dagar är det flod och jag får imponerande mycket gjort på jobbet. Allt går i ett huj, jag har flow och det går som smort. Men plötsligt tar det stopp och de där andra dagarna kommer. Ni vet, då det varken blir hackat eller malet och det känns som att kliva runt i en …
Continue reading Livet är som tidvatten – från flod till ebb på några timmar
Först skrollade jag förbi artikeln, sen tvärnitade jag och vände tillbaka för att läsa om den japanska trollformeln ikigai - fyra frågor som hjälper dig att hitta meningen med livet. Vem kan motstå något sådant? Men efter halva artikeln kände jag frustration, för vad är det vi håller på med egentligen? Ikigai går ut på …
Continue reading Färglös, bokstavslös och sifferlös – men jag är jag
Att låta sig låsas in och vistas i en "fängelsecell" under 24 timmar, utan kontakt med omvärlden, är en av de senaste metoderna för att finna stillhet och ro. När man checkat in i sin cell, skickar man ut sin mobil via en lucka i dörren och sen är det bara att koppla av. Vart är …
Continue reading Arma nutidsmänniska – nu går vi i fängelse för att finna ro
Den här veckan promenerar jag till jobbet. Det tar cirka 20 minuter enkel väg. Förra veckan körde jag bil, men när svägerskan (som cyklar till jobbet) fick höra det utbrast hon klentroget: "Kör du bil?" och då fick jag skämmas jättemycket så därför går jag nu. Det är faktiskt skönt, inte att skämmas men att …
Continue reading Vägen till jobbet kan vara lika spännande som en roman
Jag anser att det är en mänsklig rättighet att få gnälla. Livet är lite tufft ibland och man kan bli avundsjuk, känna sig illa behandlad eller inte tillräcklig uppmärksammad för det man gör. Vid behov är det därför helt okej att jobba idogt med spaden i gnällgropen, vältra sig i de negativa känslorna och gny …
Continue reading Att gnälla kan göra gott men det finns ett bäst före-datum
Jag lägger mig vinn om att hänga med i den digitala utvecklingen. Därför är det så konstigt att jag på jobbet använder en stor, grön spiralkalender. Varför har jag en kalender som är så oversized att den inte får plats i en handväska av normalstorlek? Att flytta innehållet till något moln vore så mycket klokare, …
Continue reading Tack för den här tiden – nu gör jag slut med den stora gröna