Häromdagen hade vi på jobbet en överfull avfallspåse i skåpet under diskbänken. Den var inte bara fullproppad utan hade även gått sönder, fuktig av gamla kaffefilter, matrester och annat matavfall. Ingen av oss som var i rummet ville bära ut påsen till soptunnan. Det är inte vårt jobb, resonerade vi och det står inget i …
Fortsätt läsa De osynliga arbetsuppgifterna – vem gör dem på ditt jobb?
På mitt jobb, som är en liten arbetsplats, finns en trivselgrupp. Gruppens huvudsakliga uppgift är att till jul, påsk och sommar ordna en gemensam lunch med tillhörande lustighet, t ex en tipspromenad eller ett musikquiz. På något lite större företag heter det inte trivselgrupp längre, utan mood manager. En mycket ytlig efterforskning visar att det …
Jag har misslyckats många gånger i mitt liv. De flesta misslyckanden har jag glömt, kanske för att de var tämligen små och därför inte lämnade några djupare avtryck. Andra misslyckanden gör sig påminda då och då. Ibland för att uppmärksamma mig på något, ibland som en retfull vind som sveper förbi och efterlämnar en lätt …
Jag minns tiden då man kunde boka en leverans av nybakade bullar till helgfrukosten. På lördagens morgon ringde det på dörren och en väldoftande bullpåse överlämnades av ett eller flera barn. De intjänade pengarna användes till idrottsföreningens lägerverksamhet, matchtröjor eller annat som satte guldkant på verksamheten. Lärdomen barnen fick med sig var att slit och …
Fortsätt läsa Föräldrar kränger varor på jobbet till barnens föreningar
Hemmets lugna vrå har det senaste året även blivit den nya arbetsmiljön för många. Köksbord, soffor, sängar och i bästa fall skrivbord har tagits i anspråk som arbetsplatser. Hur påverkar detta vår vanliga arbetsmiljö när vardagen normaliseras igen? Att det blir mer distansarbete generellt är en inte alltför vågad gissning och inte heller att en …
Fortsätt läsa Ska arbetsplatsen bli det nya ”hemma” efter pandemin?
Alltså ... är inte tillvaron ganska enahanda och trist nu? Jag sitter mest på rumpan och glor in i en datorskärm. Chattar här, har ett Teams-möte där och så en liten Zoom-träff däremellan. Arbetet fortlöper förvisso mycket effektivt här på ensamhetens kontor, men nu saknar jag en tid utan covid 19. Och jag saknar hushållets …
Fortsätt läsa En tid utan covid 19 och med återfunnen osthyvel hägrar
Jag minns en anställningsintervju för länge sedan. Chefredaktörens blick var genomträngande. Var jag kompetent nog? Duglig? Kunde jag, en kvinna i fertil ålder, vara något att satsa på? "Planerar du att skaffa barn?" frågade han. Det skulle han aldrig ha frågat en manlig sökande. I dag är det snarare ålder och etnicitet än kön som …
Fortsätt läsa En fördomsfri robot kan ge en schysstare rekrytering
Vi är många som jobbar på distans för närvarande. Vi kurar ihop oss framför datorn på lämplig - eller olämplig - plats i hemmet. Gamnacken är tydlig framträdande och blicken in i datorskärmen är fokuserad och blir framåt eftermiddagen lite trött. Distansjobb i coronatid kräver en dos fysisk aktivitet för att bryta det myckna stillasittandet. …
Fortsätt läsa Distansjobb i coronatid kräver en dos fysisk aktivitet
Något av det tråkigaste som finns är att jobba med människor som tar sig själva på alltför stort allvar. Den som vaktar sin prestige, är en besserwisser och pekpinnar andra är en riktig tråkmåns. Humor ger en kick på jobbet - men kan vem som helst skämta utan att betraktas som mindre kompetent och seriös? …
Det finns dem som frestas att tillmäta sig själva större kunskaper än vad de har. Eller mer glans och viktighet. Då kan det produceras såväl pimpade cv:n som titlar, men resultatet blir som diamanter av färgglad plast. Det ser fint ut, men är tämligen värdelöst. Diamanter av färgglad plast bleknar snabbt . Jag läste en …
Fortsätt läsa Pimpade cv:n och titlar är som diamanter av färgglad plast
stadsmadam 