Brukar du bubbelhoppa? Det är en metod för att vidga sina perspektiv genom att kliva in i någon annans bubbla. Att bubbelhoppa är alltså ett sätt att gå utanför sin egen, trygga krets, i vilken de flesta stryker dig medhårs och inte utmanar dina tankar och åsikter. Det handlar alltså om att vara nyfiken på och möta andra och annat än det ”vanliga”.

Fler perspektiv

Att begreppet bubbelhoppa hamnat på agendan beror, åtminstone delvis, på att Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit en bok med titeln Bubbelhoppa: en metod för att förstå andra. Den bygger på hennes forskning i vilken hon har testat metoden på ett par tusen personer, från studenter till chefer. Och vad går då metoden ut på? Jo, att medvetet och systematiskt möta människor som har andra åsikter (politik, religion m m) och en annan bakgrund. I dessa möten ska man inte försöka övertyga varandra om att ens egen åsikt är den rätta, utan mer lyssna och ta till sig att det kan finnas andra perspektiv än ens eget.

Jag har själv inte läst Stenströms bok än, men den ligger på läslistan. Trots denna icke-läsning har jag redan funderat lite på bubbelhoppandet och naturligtvis ställt mig frågan om jag själv är en bubbelhoppare. Mitt omedelbara svar är ja, självklart! Mitt vid-närmare-eftertanke-svar är: Ja, det vill jag gärna tro att jag är, men är jag det? När en vän nyligen frågade till vilken bubbla jag vill hoppa, var mitt svar att jag vill möta och lära känna invandrare på ett djupare plan. Det är något jag har goda möjligheter till och upparbetade kanaler finns, men hoppar jag? Näe… inte precis.

Kliva in i bubblorna

Detta innebär inte att jag har låst in mig i min egen krets, men jag är nog, generellt sett, ganska sparsmakad när det gäller att bubbelhoppa. Kanske är jag rent av lite bekväm i det avseendet och det är faktiskt ingen rolig insikt. För bubbelhoppning handlar om mer än att bara läsa om eller titta på andras liv på TV, eller att turista utomlands. Det handlar om att faktiskt kliva in i andras liv och sammanhang, att mötas mer än ytligt. Det kräver lite jobb, en insats.

Vinster

Om man bygger broar till andras bubblor, om man frågar, är intresserad och nyfiken, får man nya infallsvinklar och tankar. Det låter ganska givet, eller hur? Likaså att det, förhoppningsvis, leder till personlig utveckling och kanske också lite nyttigt ifrågasättande av det som man ser som självklart. Man får med sig något nytt; ett vidgat perspektiv, ökad förståelse eller en lärdom av något slag.

Tänk om hela denna oroliga värld skulle bubbelhoppa mer?