Vilken helg! Solen och vårljuset har flödat och hoppet om varmare och bättre tider har återvänt. Men man är väl inte riktigt svensk och helylle om man inte också kraxar lite olycksbådande: Jaja … Vårljuset är här – men räkna med bakslag.

Tack snälla helgen för att du kom med sol och ljus. Jag behövde verkligen det. Jag är så fruktansvärt trött på detta enahanda liv, på min kontorsstol, datorn och bristen på socialt umgänge. Så när lördagen kom med sol och nästan ingen blåst var det jag som drog ut. Denna lördag till Löderup och – förstås – havet. När jag kom över krönet och började rulla nerför backen till Löderups strandbad började jag prata för mig själv vid åsynen av havet och horisonten: Guuud! Så vackert! Wow!

• 

• 

Jag tog en promenad längs havet och österut. Inspekterade erosionen, stannade och tittade på vågorna som slog mot stenarna, iakttog två surfare i svarta våtdräkter som tjoade ute i vågorna, betraktade sommarhusen som efter höstens och vinterns stormar nu ligger ännu närmare havet, vandrade runt på Löderups camping och letade sommarrester. Inget är så mycket ”i väntan på” som en campingplats i februari.

• 

• 

• 

Tänkte att jag nu tankade på rejält med D-vitamin. Inga solglasögon på utan fullt ös in i hjärnan och sinnet. Knocka mig! Klena snörester låg kvar lite här och där, på väg ut och bort. Ja, ge er av bara! Sportlovsbarnen klarar sig ändå.

I huvudet kraxade olyckskorparna och sa ”Vänta du bara, snart kommer mer snö!” Jag ryser i hela kroppen vid blotta tanken. Men vet också att det mycket väl kan hända. Snöstorm i mars är inte helt ovanligt och en riktig käftsmäll när hela ens medvetande är inställt på vår, grönska och värme. Så visst, vårljuset är här – men räkna med bakslag så kanske, kanske du slipper bli så besviken när snöflingorna återigen singlar ner utanför fönstret.