Promenader i kvällsmörker är räddningen i vardagen

Att jobba hemifrån på distans har sina nackdelar. Den största enligt min åsikt, är att hem och arbetsplats flyter samman till ett. Jag trampar runt i samma miljö oavsett om det är arbetstid eller fritid. För att markera för mig själv att de två miljöerna skiljer sig åt behöver jag mina ben och fötter samt en utemiljö. Promenader i kvällsmörker är räddningen i vardagen.

Hav, moln på himmel. Promenader i kvällsmörker är räddningen i vardagen.
Kvällspromenader avslutar arbetsdagen.

Klockan är 16.30 och arbetsdagen är slut. Jag stänger av datorn, smäller igen locket och trycker in den i bokhyllan. Papper som flyter runt placeras i ena hörnan av skrivbordet. Böcker slås ihop och parkeras i bokhyllan. Jag sveper med handen över skrivbordsunderlägget. En och annan kaksmula, suddgummirest och pappersboll åker ner i handen för fortsatt färd till papperskorgen. Det ska inte finnas något som påminner om jobbet och pockar på uppmärksamhet.

Nypon på kvist. Den ena med en vattendroppe. Promenader i kvällsmörker är räddningen i vardagen.
Ögonen behöver se något annat än en datorskärm.

När denna procedur är avklarad inträder fritiden och ett behov måste då omedelbart bli tillfredsställt. Promenad. Utevistelse. Syre. Så på med kängorna, mössan, handskarna, jackan, sjalen och UT! Den där känslan när jag öppnar porten och fyller lungorna med frisk (hoppas jag) luft – den är guld värd. Lungorna pyser av glädje, fötterna studsar mellan vattenpölar eller snöblaskhögar, näsan börjar rinna och ögonen blinkar ovant för att de får se något annat än en datorskärm. Vilken åter- och rivstart för alla sinnen! Vissa kvällar promenerar jag ensam och låter tankarna ströva fritt. Andra kvällar promenerar jag tillsammans med maken eller en vän och det är energigivande kickar med diskussioner, resonemang och ett och annat boktips.

Krackelerad is.
När den vanliga vardagen har krackelerat behövs nya strategier.

En viktig poäng med dessa promenader i mörker, kyla och rusk är att när jag kommer hem igen är arbetsplatsen bortsopad även mentalt. Hemmet är åter ett hem till 100 procent och det är det till klockan 08.00 morgonen därpå. Dessa promenader i kvällsmörker är räddningen i vardagen för att skilja arbete från fritid.

Bänk med snö, strand.
Berusande doser av frisk luft och laddning av batterierna.

Sen kommer helgen med möjlighet till längre promenader i dagsljus och berusande doser av frisk luft. Ben och fötter pinnar på, armarna svänger och alla sinnen badar i intryck från himmel, hav och skog. Då laddar batterierna och hjärnans hårddisk frigör utrymme för den kommande veckans vedermödor.

Bra så. Det fungerar. Men kan inte det här pandemieländet vara över snart?

15 thoughts on “Promenader i kvällsmörker är räddningen i vardagen

  1. Klok tanke där. Vi brukar alltid gå en kortare kvällspromenad här hemma. Men just nu, när vi jobbar hemifrån, går vi faktiskt en runda på lunchen istället. På så sätt får vi mer dagsljus. Men förstår också ditt sätt att resonera.

    1. Ja, dagsljus är att föredra. Men jag hinner tyvärr sällan med en promenad på lunchen så kvällspromenaden blir ett bra sätt att sätta en stor punkt för arbetsdagen.

  2. Fiffigt att avsluta (hem)arbetsdagen med en promenad, säkert ett effektivt sätt att avskilja arbets-/fritid och rutiner är bra att ha, de hjälper att få en rytm på dagen!

  3. Beundrar dig och andra som jobbar hemifrån. Har som pensionär försökt sätta mig in i det. Skulle ha väldigt svårt att inte låta mig distraheras av annat i hemmet som pockar på uppmärksamhet. Förstår att det som mycket annat blir en rutin, men tror det krävs ganska mycket disciplin. Kvällspromenaderna som belöning för dagens arbete samt tillfälle till återladdning av batterierna måste kännas mycket tillfredsställande. Hoppas eländet tar slut snart!

    1. Ja, måtte detta vara över snart! Visst, god arbetsmoral och disciplin måste man ha vid distansarbete och en tydlig gräns mellan arbetstid och fritid. Men även om det funkar fint vore det trevligt med lite miljöombyte …

  4. Låter både klokt och skönt att bege sig ut och på så sätt markera att arbetsdagen är slut.
    Så härligt att sedan njuta av helgen och då hörhoppningsvis få en rejäl dos av dagsljus och även av solsken!
    Jag är ju numera fri som fågeln och går ut både i mörker och i dagsljuset! Tycker liksom om att komma upp i tid och se och möta dagsljuset ute.
    Sedan är det förstås härligt att vara ute i underbart soligt vinterväder!

    1. Ja, det funkar faktiskt bra att göra så. Idag har jag tankat massor av solljus under en långpromenad. Jag förstår att du vill komma upp tidigt och ge dig ut.

  5. Viktigt med gränser mellan miljöer! För mig var busspendlingen mellan bostaden i Lund och arbetet i Malmö omställningsluckan: på morgonen väcka och ställa om skallen från hemmet till arbetet, på em rensa skallen från arbetet och komma hem avslappnad med ny energi.

    1. Även jag pendlade mellan Malmö och Lund i många år men i motsatt riktning (bodde iMalmö och jobbade Lund). Det tog cirka 30 minuter och fungerade bra för ”kanalbyte”.

  6. Förstår precis vad du menar, jag jobbar också hemifrån. Där sitter man och tittar ut på det vackra vädret och vill bara komma ut på promenad men oftast kan man inte logga ut förrän det blivit mörkt, och ge sig ut på sig promenad. Hoppas innerligt att den här pandemin snart är över så man kan återgå till ”normala” rutiner…
    Ta väl hand om dig!
    Och fin fin helg! Kram Christina

    1. Ja, det blir ju en ganska enahanda tillvaro. Läste i dagens tidning om mutationer x 3 och att de kanske inte är så hanterbara som forskare och epidemiologer först trodde. Argh!!!

Kommentera