Innehållet i ditt förråd säger något om vem du är

Säg mig vad du har i ditt förråd och jag ska säga dig vem du är. Den tanken och det delvis hemmasnickrade ordspråket kommer för mig när jag läser en enkät i det senaste numret av tidningen Hem & Hyra. Där ställs nämligen den brännande, och för mig högst aktuella, frågan: Vad har du i ditt förråd? Men den intressanta följdfrågan saknas: Varför har du just de sakerna i ditt förråd?

Här följer ett axplock av vad folk säger sig ha i förrådet:

  • Bildäck
  • Köksmaskiner
  • Gamla kläder
  • Resväskor
  • Rester från renoveringar
  • Ett berg av ångest
Bra att ha och arvegods

Jag slår vad om att du som läser detta har minst två av dessa saker i ditt eget förråd. För egen del tycker jag att det sistnämnda svaret är särskilt intressant: Ett berg av ångest. För vad är alla de där prylarna som står och samlar damm om inte ett berg av ångest? Men vi ger ju vanligtvis inte prylarna epitetet ångest när vi pratar om dem, utan vi pratar om bra att ha, arvegods, minnen, ekonomiskt värdefull, om att ifall, dyrt inköpta eller det är minsann inget fel på dem! Om jag ska vara helt ärlig, har jag den senaste månaden själv använt samtliga ovanstående ursäkter för att behålla något. Jag har, med mig själv eller med maken, överlagt, resonerat, argumenterat och tjurigt plutat med underläppen för att försvara sakers fortsatta plats i förrådet.

Här är några exempel på vad som finns i mitt förråd och en förklaring till varför just de sakerna finns där:

  • En brudklänningen som inte är vilken brudklänning som helst. Min moster sydde den till min mamma när hon skulle gifta sig och sedan bar jag samma klänning när jag äktade maken. Helsiden. Tidlös. Affektionsvärde.
  • Bilder från när barnen var små som ännu inte har klistrats in i fotoalbum utan ligger nedpackade i lådor sedan många år tillbaka. Ovärderliga om än osorterade.
  • En cool kaffeservis med stark 60-talsretrokänsla från mitt barndomshem. Sannolikt inte särskilt värdefull och inte dricker vi kaffe ur små kaffekoppar numera, men så många minnen och så fin! Men nedpackad i låda.
  • Barnböcker, hästböcker, målarböcker, kritor, dockor, halvtrasiga dockkläder (från min barndom), bilar, Barbiedockor, Lego och pussel. Ting som barnbarnen kan leka med när de hälsar på.
  • Tavlor av alla möjliga slag som är omöjliga just nu, men som är fina på rätt plats.
  • Plus en massa annat.
Så vem är jag?

Det är egentligen inte min uppgift att ringa in vad detta säger om mig, men jag gör det ändå. Jag är en sentimental person som vill hålla kvar i några trådar till det förflutna. Dessutom har jag stor tillit till mig själv eftersom jag tror mig om att en dag ta tag i sådant som skjutits upp i åratal (bilderna). Därtill är jag en omtänksam och kärleksfull person som vill att de små ska trivas och ha sysselsättning när de hälsar på mormor och morfar. Slutligen finns det en insikt om att det otänkbara trots allt kan inträffa, nämligen att vi en dag flyttar igen. Och kommer somliga tavlor upp på väggarna igen.

En annan och mer sammanfattande slutsats är att jag är som så många andra; svag i själen, konsumerar för mycket, sparar för många saker. Det är därför förråd och tankar belastas onödigt hårt. Men en tröst är att mitt hushåll i alla fall inte har fem överfulla förråd, vilket en av dem som besvarat enkäten i Hem & Hyra har. Som ni kanske redan har räknat ut, är det samma person som talar om ”ett berg av ångest”. Där är jag inte än.

7 thoughts on “Innehållet i ditt förråd säger något om vem du är

  1. Usch. Ett berg av ångest helt klart. Och resväskor. Gamla böcker. Prynadssaker vi fått eller ”ärvt” och som vi inte vill ha framme. Massor av böcker. Ett extra köksbord och några extra stolar. Strandstolar. En våtdräkt för dykning som jag garanterat inte kommer i längre. Slalomskidor från 80-talet som inte är använda sedan 80-talet. Gamla skridskor. Mjukisdjur. Både mina egna och barnens. Gamla leksaker. Några gamla datorer.

    Ja du hör.

    Vi har påbörjat rensning massor av gånger men det slutar med att vi slänger ett par prylar och resten blir kvar. Suck.

    1. Ja, jag känner igen det där. Om man inte måste så är uthålligheten inte den bästa. Det är inget roligt jobb, men befriande när man, på ett eller annat sätt, gjort sig av med alla hyllvärmare.

      1. Varje grej som ligger där ligger ju där av en anledning. Vissa saker skulle jag verkligen kasta på en gång om de bara inte låg längst in (slalomskidorna). Men mycket har ju ett affektionsvärde för minst en person i familjen. Annat kan vara ”bra att ha”. Men ja, vi borde verkligen rensa…

  2. Här hemma har vi nog rensat ganska kraftigt genom åren, efter snart 40 år i samma hus kunde det varit berg av saker i garage och förråd, men så är inte fallet. Prylar från arv har vi inte tagit, utan de som ville samla på det fick ta dem. Kanske är det frugans förtjänst mer än min, men jag har verkligen inte motsatt mig rensning snarare tvärt om och varit med på det och hjälpt till varje gång.

    1. Det där är en bra och hållbar strategi👍! Och tänk vad mycket tid ni sparar genom att undvika att fylla förråd och garage. En del saker vill man kanske, trots allt och av särskilda skäl, behålla, men det ska vara miniminivå har jag kommit fram till nu. 😬😏.

  3. Hm…tål att tänkas på…vad har jag i mina 8 lådor i magasinet och vad säger det om mig? Det är saker med affektionsvärde (allt annat gjorde jag ju av med när jag flyttade till Kreta) så jag är nog en känslig person som har ett behov av historisk grund eller plattform (både egna och andras gamla fotoalbum, linne som vävts av mor och generationen före, gamla dokument till släktforskningen…..). Och jag har behov av en säng (present), en fåtölj och ett litet hörnskåp (båda arvegods)! Det stämmer bra! Jag anser att den person man är just nu är en produkt av vad som varit och vad som ska komma så att ta bort sin historia helt går ju inte…. 😉

    1. Så sant. Jag har formats och svarvats om under livets gång, men trådarna som löper bakåt i tiden vill jag inte kapa helt. De är ju en del av och instrument i denna svarvning. Men det gäller att välja vad som ska sparas med omsorg, annars blir det lätt ett berg av saker, toppat med damm och frustration.

Kommentera