Hade jag inte haft min dagliga lista, vet jag inte om jag hade klarat vardagen. Utan den skulle min hjärna vara helt ockuperad av att hålla i minnet vad jag behöver, borde och måste göra. Listor kan hjälpa oss att hålla ordning på allt – från drömmar till inköp.
Min allra första lista i livet minns jag inte, men jag gissar att den var ställd till tomten och innehöll önskningar om julklappar. Alternativt var det en lista över vad jag ville ha i födelsedagspresent. Överst lär det ha stått: En egen ponny.
Sen blev det topplistor över bra musik och vid enstaka tillfällen händer det än i dag att jag gör en topplista med den musik som jag gillar mest – alltid och för tillfället. Sen har vi plus- och minuslistan. Det är den där listan man tar till när man står inför viktiga vägval och inte riktigt kan bestämma sig. Det kan handla om att byta jobb, flytta eller göra en stor investering av något slag. Plus för det som talar för och på minussidan det som talar emot. Det blir mycket visuellt och fungerar ibland.
Firar med extra tjocka streck
Men min viktigaste lista här i livet är den nästan dagligt förekommande att göra-listan. Den följer mig genom dagens olika vedermödor, lika pålitlig som en snuttefilt. Tillfredsställelsen när en punkt kan bockas av eller strykas över är stor. När det är en riktigt tråkig gammal surdeg som äntligen har blivit åtgärdad – ja, då firar jag genom att dra flera och extra tjocka streck över den aktuella punkten, med pennan hårt tryckt mot pappret. Ja, för jag skriver mina listor för hand på papper. För det mesta. Jag har en i mobilen också, men den är inte lika populär.
Jag undrar om statsminister Stefan Löfven också har en att to do-lista? Jag tror att han säger ”to do” eftersom han är så mycket ute i världen och reser. Han kan ju inte säga till Tysklands förbundskansler Angela Merkel att ”nu tar jag fram min att göra-lista och bockar av att vi har haft vårt möte”, för det skulle hon sannolikt inte förstå. Ja, att de hade haft ett möte skulle hon förhoppningsvis vara införstådd med, men inte vad det var för lista Löfven plitade i.
Inköpslistan på armen
Konstnären Helene Billgren har en mycket vardaglig lista intatuerad på sin ena arm, nämligen en inköpslista, vilken hon berättar om i Svenska Dagbladet. På denna lista står sådant som toalettpapper, fil och mjölk. Livets nödtorft, helt enkelt.
Inledningsvis lät jag antyda att jag inte skulle klara mig utan min dagliga lista. Det skulle jag naturligtvis. Men listan gör mig något mindre stressad. Om den inte har för många punkter, vill säga.
stadsmadam 
Jag skriver också listor ibland, men inte dagligen. Använder kalendern istället som att-göra-lista.
GillaGilla
Jag skriver en del saker i kalendern också. Varför skriva på två ställen, kan man undra 🧐?
GillaGilla
Gammal vana?
GillaGilla
Säkert är det så! Och möjligen också att allt inte för plats i kalendern. Jag skriver STORT!
GillaGilla
Jag använder digital kalender. 🙂
GillaGilla
Å, så härligt att hitta en listvän. Som skriver både listor och kalender för hand. Och stryker som belöning. Lite spott och spe och annat hån för mina listor har jag mottagit genom livet. Har inte brytt mig om mobbarna för jag har fått allt gjort som skulle göras, inget glömt och allt utfört i tid.
När jag gått in i väggen fick jag rådet att göra tvärtom. Eftersom man inte klarar någon press eller stress när man är på botten så skulle jag sluta skriva listor. Går inte, sa jag. Nähä, sa kuratorn, då skriver du dom i slutet av dagen och går igenom vad du gjort – att listan växer blir ett konkret tecken på att du går framåt. Himla klokt!! Och det fungerade jättebra!
GillaGilla
Vilken klok kurator! Hon har förstått vitsen med listor på ett djupare plan. Det jag gillar särskilt med listor är att de frigör hjärnkapacitet för annat än att komma ihåg allt som ska, bör eller måste göras. Det finns ju så mycket annat roligt, trevligt och utmanande att tänka på!
GillaGilla
Helt rätt! Du är klok, du.
GillaGilla
Att-göra-listor är ett bra hjälpmedel! Använder det ibland, om det är mycket som jag ska komma ihåg. Tycker om att ha ett anteckningsblock nära till hands om jag kommer på något som jag vill skriva om eller undersöka närmre på något sätt. Ibland kan jag ju vakna mitt i natten och då är det bra att ha papper o penna till hands och anteckna, för att sedan förhoppningsvis lugnt sova vidare!
Långa listor vet jag stressar mer än de gör nytta!
Söndagshälsning från Gunilla
GillaGilla
Papper och penna bredvid sängen borde jag praktisera. Så fort något jag måste komma ihåg eller en idé poppar upp i skallen ska det ner på pränt, annars är tanken bortblåst när morgonen gryr. Jag brukar komma ihåg att jag skulle komma ihåg någonting, men kommer inte ihåg vad. Det är frustrerande. Ha en fortsatt fin söndag!
GillaGilla
Jag älskar listor och skulle aldrig klarat mig utan dem. Blir ibland lite ”hånad” av familjen för min listmani. Sedan ett par år tillbaka ligger det alltid ett block och en penna på sängbordet. Då kan man när tankarna och idéerna poppar upp mitt i natten hastigt klottra ner dem. Praktiskt
.
Jag har nu läst några av dina blogginlägg Monica. Kloka tankar och funderingar. Så njutbar läsning. Jag ska läsa några varje dag för att komma ikapp. Det ser jag fram emot. Ha en fin helg!
GillaGilla
Vi listglada skall icke hånas, anser jag. Mår man bra av sin lista, ska man också få ha den utan synpunkter från andra. Nattlistan har jag för egen del inte riktigt kommit igång med. Jag vill inte tända lampan för då vaknar jag för mycket. Skriver jag i mörker, kan jag inte tyda texten morgonen därpå. Ett litet dilemma!
Tack för dina fina ord om inläggen och ha en bra helg du också!
GillaGilla