Årets tråkigaste och längsta dag har blivit något annat

Jag minns en särskild långfredag från min barndom. Det var en kylig och mulen dag och jag hängde på grinden till trädgården. Jag önskade att någon kompis skulle komma ut. Men alla var som bortblåsta och detta var en dag då det var olämpligt att ringa på hos andra för att fråga om vi skulle leka. Det var verkligen årets tråkigaste och längsta dag.

Allvar men leksugen

Jag hade klart för mig att detta var dagen då Jesus korsfästes och dog på korset och att det var en mycket allvarstyngd och sorgsen dag. Men jag var i tioårsåldern och leksugen. Om hela dagen verkligen var så tråkig och tyst som jag minns den, kan jag inte svära på. Men jag minns den som att det inte hände någonting alls och att timmarna masade sig fram. Jag längtade till nästa dag. Mycket.

Årets tråkigaste och längsta dag. Kyrktorn, mörka moln.

På den tiden var allting stängt på långfredagen. Inga affärer eller serviceinrättningar var öppna. Det passade sig inte. Annat är det i dag. I matbutikerna är det gott om kunder (ja, även i dessa covid-19-tider) och utanför snurrar bilarna runt på parkeringen efter en ledig plats. Även köpcenter har öppet för den som är shoppingsugen. Den som vill gå ut och äta på restaurang har möjlighet till det. Jesus dog fortfarande på korset på långfredagen, men världen vare sig stannar eller stänger för det (även om mycket är stängt av helt andra skäl just det här årets långfredag).

Halvdag före helgdag

Men det är trots allt en röd dag, en helgdag. Men många börjar ”påska” redan tidigt på torsdagen, den dag då Jesus åt den sista måltiden tillsammans med sina lärjungar. Oavsett om man är troende eller inte, innebär dag före helgdag i regel att administrativ personal tassar hem lite tidigare eftersom skärtorsdagen är en halv arbetsdag för många. Bland annat för bankanställda, fick jag själv erfara i går. Det är inte alltid så lätt att hänga med i svängarna vad som gäller för helgdagar och nästan helgdagar.

Årets tråkigaste och längsta dag. Påskliljor i rabatt.

Nå. Jag ska inte gnälla. Numera är jag vuxen (sedan länge) och kan hantera långfredagen som jag själv vill. Jag kan göra det till årets tråkigaste och längsta dag och vara sorgsen och allvarstyngd. Eller hantera den som en vanlig helgdag. Oavsett vilket, minns jag åtminstone vad det religiösa ursprunget till den är. Och nu vet jag också när bankerna stänger en skärtorsdag.

8 thoughts on “Årets tråkigaste och längsta dag har blivit något annat

  1. Jag minns att långfredagen, förutom att den kändes lååång, oftast var grå och regnig (inte sällan snöslask). Sedan får man kanske lite dåligt samvete för sitt missnöje, det är trots allt ganska lindrigt jämfört med att hänga fastspikad (tänk så grymt!) på ett kors… men som barn tänker man kanske inte i så allvarliga banor, så det känns bara långtråkigt. Fast det sägs ju att det är bra för barn att ibland vara uttråkade.

    1. Vi minns alltså båda långfredagen som just mycket lång – och händelselös 🥱. Jag är helt övertygad om att det är bra för barn, kanske även vuxna, att ha lite långtråkigt ibland. Särskilt numera när många tycks ha en lång rad av aktiviteter inbokade de flesta dagarna i veckan.

  2. Jag minns och vet inte när långfredagen började bli en mer vanlig helgdag. Jag minns i vart fall mina 60-tals långfredagar på att allt var stängt. Att även radio och TV var så nedtonat till att knappt höras eller synas.

    1. Ja, visst var långfredagen en helt annan typ av dag då! Det du skriver om radio och TV kommer jag faktiskt inte ihåg, men det stämmer säkert. Det var en del i helheten, kan jag tro.

  3. Minns också hur eländigt tråkiga långfredagar var förr i tiden. Men det sitter lite kvar i ryggmärgen. Man får inte ha det alltför roligt eller lättsinnigt.

  4. Långfredagarna var verkligen just långa under uppväxten, men jag minns att jag tyckte detsamma om juldagen. Inte heller då fick man gå bort och leka, fast man inte ville något hellre än att få visa sin julklappar. Undrar när man börja lätta på all den här religiöst förknippade strängheten, kanske i början, mitten av 60-talet?
    Önskar dig en skön fortsättning på påsken 🙂

    1. Tack detsamma! Jag tror att det började lätta i slutet av 60-talet eller kanske t o m i början 1970-talet? Men det är en vild gissning och med viss relation till min ålder 😄.

Kommentera