Vissa ord sitter djupt i den svenska folksjälen. De genomsyrar vår vardag, vårt arbetsliv, vårt görande. Har du varit på något möte i dag? Har du fikat? Har du tyckt att något varit lagom? Och har du uppnått konsensus i en grupp? Då kan du betraktas som en god samhällsmedborgare!
Ofta förekommande möten är ett hatobjekt för många. Och visst är det så att meningslösa, illa ledda möten med en oklar agenda och snömos kan ta musten ur vem som helst? (Tidigare inlägg om möten) Många klagar alltså, men nu har forskare kommit fram till att vårt nutida arbetsliv innebär att möten har fått en delvis annan – och positivare – betydelse. Kanske ska man inte gå så långt att påstå att möten har fått en renässans, men det stretar lite ditåt.
I Sverige är vi glada för våra möten. Forskarna Malin Åkerström och Vesa Leppänen vid Lunds universitet samt Patrik Hall vid Malmö universitet, konstaterar i olika intervjuer (DN, forskning.se, Sydsvenskan) att möten fyller en funktion som relationsskapande forum och att det numera sker så många samarbeten mellan olika organisationer och avdelningar att möten behövs. Dessutom lever vi en demokratisk ordning och behöver stämma av, förhandla, utbyta idéer, samverka – och visa för varandra att vi faktiskt uträttar något.
En annan aspekt är att många känner sig betydelsefulla när de går på möten. ”Jag hinner inte nu, jag är på väg till ett möte”, är det nog flera av oss som lite viktigpettrigt har sagt vid något tillfälle. Den som blir inbjuden till ett möte får en aura av V.I.P, very important person.
Jaja. Det är tur att det är brukligt med en mötespaus med fika. Med en kanelbulle i magen och en kopp svart kaffe innanför västen kan man oförtrutet fortsätta arbetet mot konsensus. Och skulle, ve och fasa, konsensus inte uppnås, kan man sparka igång en möteskedja, det vill säga träffas igen och igen för att diskutera vidare och idogt sträva mot konsensusmålet.
”Lagom är bäst” är ett trevligt och tänkvärt ordspråk. ”Hur många kompendium ska jag kopiera till mötet?” ”Äh … ta lagom många!” Ja, men då vet man ju precis. Det är det som är så bra med ordet lagom. Det kan innebära lite vad som helst; inte för få och inte för många, inte för lite och inte för mycket.
Nu tycker jag att jag har skrivit lagom långt om detta ämne. Om jag skulle ta mig en fika och förbereda mig inför mötet i morgon? Målet är då att vi ska uppnå konsensus i en viktig fråga.
stadsmadam 
Möteskulturen var något jag ställdes inför under de sista åren i mitt yrkesliv. Hatade det. Så mycket att det var en av flera anledningar att jag sade upp mig. Med facit i hand var det ett rätt beslut.
Ordet ”Lagom” gillar jag mer.
”Kompendium”, är ett ord jag aldrig använt.
Gissar du jobbar i kontorsvärlden 🙂
GillaGillad av 1 person
Skönt att du inte har ångrat dig! Jag är lärare 😊.
GillaGillad av 1 person
Ja, under arbetslivet har det blivit ett antal möten. Våra möten hade lite olika namn som Arbetsplatsträff, förskolemöten, husmöten för att nämna några. Jag var ofta irriterad över att dessa möten ibland var dåligt förberedda och att det blev en del ”svammel” under mötets gång! Men visst hade vi också möten som var givande – som verkligen ledde arbetet framåt. Hursomhelst så är det inget jag saknar! Lagom är bra i många sammanhang – även utanför förskolan och skolans värld!
Kram Gunilla
GillaGillad av 1 person
Ja, kärt barn har många namn :)! Jag håller med om att det finns alldeles utmärkta möten som är såväl givande som effektiva. Finns det inte ett ämne som heter mötesteknik? Det kanske skulle ett obligatoriskt inslag i skolan ;).
GillaGilla
Under mina sista arbetsår var jag (och de flesta kollegorna) så trötta på möten, möten, möten! Ibland frågade vi oss vem som skulle göra det jobb som förväntades utföras…
GillaGillad av 1 person
Den frågan är det nog många som ställer sig. ” När ska vi hinna jobba?” har jag hört mer än en gång genom årens lopp 😊.
GillaGillad av 1 person