Häromdagen skulle jag göra en kullerbytta. Inga problem, tänkte jag och böjde mig, något mindre graciöst än jag kanske hade föreställt mig, ner mot den bubbelgumsrosa gympamattan. När jag stod där, formad som en åldersbrun banan, hörde jag makens förskräckta rop: Stopp! Du kan inte lägga all vikt på huvudet!

Jag hade glömt hur man gör. Det, som som borde sitta i ryggmärgen efter åtskilliga kullerbyttor i min barndom, var puts väck. Barnbarnet fick därför demonstrera. Jag studerade och försökte igen – och misslyckades fullständigt. Kroppen arbetade inte med mig, den arbetade emot mig.

Denna händelse erinrade jag mig när jag några dagar senare lyssnade på Nordegren och Epstein i P1 och deras samtal med Ingmar Skoog, professor i psykiatri samt åldersforskare. Skoog har sedan 1971 bedrivit forskning om 70-åringar och äldre och konstaterar att 90 procent av dagens 70-åringar känner sig pigga och friska, vilket är betydligt fler än 1971. Skoog går till och med så långt att han säger att 50-60-åringar kan vara det nya 18.

Så varför kan jag då inte slå en kullerbytta?

De flesta av oss som har passerat 50, har säkert någon gång reflekterat över att vi inte beter oss, klär oss eller åldras som tidigare generationer 50+ har gjort. Vi har en ny generation av äldre nu, konstaterar också Ingmar Skoog och han uppmanar oss att, oavsett ålder, fortsätta vara den generation vi är och lyssna på t ex rockmusik fastän vi blivit 70. Hans råd är: Fortsätt göra det du tycker är kul oavsett ålder, fortsätt vara den person du alltid har varit.

Det är ett helt logiskt och synnerligen schysst resonemang, anser jag. Det finns ingen som helst anledning att vare sig gubba eller gumma till sig bara för att man uppnått en viss ålder. Det går alldeles utmärkt att förbli nyfiken, vara alert och ta del av utvecklingen långt upp i åren, om hälsan, såväl den mentala som fysiska, står en bi så att man förmår och orkar. Men att tro att man ska fortsätta vara 18 i all evighet är en utopi. Och frågan är om det ens är önskvärt. Det var en på flera sätt rätt rörig och snurrig tid, tycker jag mig minnas. Det är skönt att vara en mogen människa och ha flera lager erfarenhet att vila i.

Men den där något stela ryggen och allmänna osmidigheten i kroppen kan gärna återgå till 18-årsstadiet. Och om nu 50-60-åringarna är de nya 18-åringarna, så borde det gå att slå en kullerbytta, eller hur?

Det är därför jag ska försöka igen. Och jag ska inte vara rädd. Jag kan slå en kullerbytta, jag kan slå en kullerbytta, jag kan …