Har ni hunnit ta er till återvinningsstationen än? Jag har. Två gånger, först på julafton och sedan på juldagen. Det var trångt i containrarna redan vid lunchtid på julafton, kan jag meddela. När vi stod det där och tryckte in alla kartonger, lådor, wellpapp, bubbelplast, glasflaskor, metallburkar, platsflaskor, snören och gud vet allt, kom vi till en mycket klar insikt om såväl förpackningshysteri som köphysteri. Det är för mycket.
Jag har hittills tyckt mig vara hyfsat duktig på att källsortera och åka till återvinningen. Men jag är inte alls så bra på det som jag tror. Karlstad universitet har gjort en undersökning som visar på det motsatta och eftersom jag är som folk är mest, gäller undersökningens resultat även mig. Och med största sannolikhet dig också. När det kommer till kladdiga förpackningar (tänk: med matrester), slänger vi ofta dem i de vanliga soporna eftersom vi upplever dem som ”äckliga och tidskrävande” att hantera (Källsortera, forskning.se). Blir vi osäkra, d v s om vi inte vet om och hur en förpacknings olika material ska separeras, ja, då tar vi den enkla vägen och kastar eländet i de vanliga hushållssoporna istället för att fundera vidare. Forskarna bakom studien menar att företagen behöver fundera mer över förpackningsdesignen för att underlätta för konsumenterna att källsortera rätt.
I en annan artikel läser jag om en undersökning som Göteborgs universitet låtit göra och som visar att vi svenskar underskattar vår konsumtionsgrad, d v s vi tror att vi konsumerar mindre än vad vi faktiskt gör (Konsumtionen ökar). Det förklaras med att det är en försvarsmekanism som sprattlat igång. Vi vill agera hållbart, men anar/vet att vår faktiska konsumtion är ohållbar, men det gör för ont att säga och därför förnekar vi den, inte bara för oss själva utan även för andra. Två av de områden som undersökts är möbler/heminredning och transporter. I båda fallen har konsumtionen ökat, medan vi konsumenter tror/säger att den tvärtom har minskat. Teori och verklighet går alltså inte ihop.
Så till en tredje aspekt av våra konsumtionsmönster. Årets julklapp sades ju vara det återvunna plagget. Frågan är vad som menas med det. Är det ett plagg tillverkat av återvunnet material, eller är det ett second hand-plagg? Snarare det förstnämnda än det sistnämnda – och det får väl ändå sägas vara en hyfsat klimatsmart julklapp. Men enligt statistik som sammanställts av Göteborgs universitet i Konsumtionsrapporten 2018, fortsätter vi att köpa nytt istället för att återanvända och laga gamla grejer (Hellre nytt än lagat). Det gäller inte bara kläder utan även sådant som möbler, hushållsmaskiner, hemelektronik och datorer.
Suget eller behovet av att köpa second hand har varierat över tid, men 2012-2016 ökade denna handel vilket kan förklaras med en retro- och vintagetrend samt det faktum att man kan hitta något som är unikt på second hand-marknaden. Men 2017 svängde det nedåt igen för såväl second hand som återanvändning och reparationer. Just det sistnämnda, reparationer, har minskat i omfattning under flera år. Förutom att saker som går att laga istället slängs, innebär det också att gamla hantverk riskerar att dö ut, t ex skomakeri.
Vi har en del att fundera över, inte sant?
stadsmadam 
Ja jösses ja, det har vi sannerligen.
Min son läser just nu till en mastersexamen i arkeologi. Under grundutbildningen fick de stifta bekantskap med något som kallas ”soparkeologi” där man gör ”utgrävningar” i sophögarna (de slapp dock själva hantverket vilket de nog var tacksamma för). Studien visar på en ganska intressant slutsats – ett område fick svara på en enkät om sina matvanor, dryckesvanor osv. Sedan ”grävdes” deras sopor igenom och resultaten av enkäten och ”utgrävningen” jämfördes. Enligt enkäten åt folk ganska hygglig mat, drack ganska måttligt med alkohol och så vidare medan svaren som kom sig av genomgången av soporna visade ett helt annat resultat – de åt mer skräpmat än de uppgav, drack mer alkohol och rökte mer. Man tror dock inte att de som besvarade enkäten medvetet ljög – vi ser bara inte mängden av den ”dåliga” konsumtion vi ägnar oss åt. Intressant minst sagt!
GillaGillad av 1 person
Jätteintressant! Vi människor har tydligen en stor fallenhet för att försköna våra vanor och beteenden. Jag tror inte heller att det handlar om ett medvetet ljugande, utan vi vill bara framstå som bättre än vad vi är, d v s vi tror på riktigt att vi agerar och beter oss bättre än vad vi faktiskt gör. Människan är verkligen en mycket intressant varelse.
GillaGillad av 1 person
Sannerligen 🙂 Så intelligent och ändå så… korkad 🙂
GillaGillad av 1 person
Visst har vi en del att fundera över, men det räcker inte om endast vi små konsumenter blir skuldbelagda och går omkring med dåligt samvete. Det är förstås lättare för beslutsfattare att låta oss bli syndabockar än att ta itu med källan till överkonsumtion…. Precis som du, sorterar även jag så gott det går och har gjort det i tiotals år. Med tanke på att jag tillhör en efterkrigstida generation har jag ofta tänkt att vi nu är på väg tillbaka till det som gällde på 50-talet då jag föddes och då flera saker här i fd östra rikshalvan ännu var på kort. Då återanvändes kläder och mojänger men nu är det slit och släng som gäller, vill det eller inte. Såsom du konstaterar ”gäller det inte bara kläder utan även sådant som möbler, hushållsmaskiner, hemelektronik och datorer”, men det är inte bara vi konsumenter som är skyldiga. Det är girigheten att göra maximal vinst på allt, det räcker inte med att verksamheten går bra och är vinstbringande, nej det skall vara maximal vinst som följande kvartal väntas bli ännu bättre. En del elektroniktillverkare använder med avsikt så dåliga delar i sina apparater att de inte håller mer än några år. Att sedan få det reparerat är så gott som omöjligt, det är nytt som gäller. Tänk bara när datorn pajar eller inte mer går att uppdatera – med bondförnuft tänker man att det borde vara möjligt att byta ut någon liten del inuti den, men nej, hela fanskapet måste slängas och nytt skaffas. Jag skulle föredra att reparera det lilla men det går inte hur än jag vill o kan inte själv göra det heller. Samma gäller telefoner och hushållsapparater – förr höll de ofta i 20 år om inte mer, nu får man vara glad om de håller i 10 år om ens det. Det kunde också vara intressant att få veta från dessa undersökningar om konsumtionsvanor hur det fördelar sig inom olika åldersgrupper (kanske också könsgrupper om man nu ännu får skilja på kön…). Jag skulle påstå att det är kanske ändå vår generation som är ganska bra på att inte överkonsumera, underligt nog verkar det som om den yngre generationen, som ju ändå skall leva här längre än vi, inte alls alltid är lika bra på att spara, sortera och reparera. Ett tips om skräpet efter julen och för att minimera överkonsumtion är att inte ge julklappar annat än åt barn. Det införde vi i min familj för flera år sedan, först kändes det lite ‘platt’, men nu bara skönt. I stället koncentrerar man sig på barnens glädje och varandras sällskap. Tills någon tar itu med de verkliga bovarna som bara tänker på vinstmaximering får vi bara fortsätta att dra vårt strå i stacken och sortera så gott vi kan 🙂 God fortsättning & gott nytt år!
GillaGillad av 1 person
Tack detsamma! Visst är detta komplext med många olika aktörer och (vinst)intressen inblandade. Precis som du skriver tycks många apparater, maskiner och elektronik ha fått en betydligt kortare livslängd än förr i tiden. ”Inte lönt att laga” eller ”det finns inga reservdelar” eller ”det är billigare att köpa nytt än att reparera” är kommentarer som de flesta av oss har hört, tror jag. Ja, man får göra så gott man kan själv och hoppas på att smarta och vettiga lösningar kommer som på riktigt gynnar miljön och planeten.
GillaGillad av 1 person