Så var det jul igen och och över stad och land går julens glada bud, att född är Herren Jesus Krist, vår Frälsare och Gud. Va, vem är det? Men tomten då? När kommer han? Jag har ju önskat mig massor av saker!

Transportsträckan är avverkad och nu är julen här. Är det din tur i år att arrangera hela julaftonsfirandet? Kanske har du ilat fram och åter som en liten nisse, tyst på tå nattetid, för hur skulle du annars ha hunnit med? Du har, som ett slags mantra, nynnat om tomtar snälla som kvickt och näpet allt i ordning ställa. Nu är du allt lite trött, men samtidigt förväntansfull.

När klockan är slagen står du redo i dörren och hälsar välkommen med ett goder afton, goder afton, jag önskar eder alla en fröjdefull fest! Gästerna rumlar in, uppklädda, fina och överlastade med kostbara gåvor. I ögonen finns just denna dag ett vackert skimmer av givmildhet. Du ber dem värma glöggen och skyndar till stationen för det är någon särskild du väntar på, någon som du inte har sett på länge och du tänker att här står jag på perrongen och väntar på ditt tåg i samma gamla mössa jag hade sist vi sågs.

Ni tar släden hem, dragen av bästa fålen apelgrå, men bara om det är riktigt fint julväder förstås. Man vill ju maxa julkänslan, inte minst tillsammans med en hett efterlängtad person och till ljudet av munter bjällerklang sjunger ni därför unisont att ni vill ha mer jul: Ge mig 30 grader kallt, tomtar överallt, och en skog av gröna granar. Jag vill ha snötyngda hus, tusentals ljus … Jag vill ha mer mer, ge mig mer mer.

Hemma väntar gästerna med den varma glöggen, en påse glöggtillbehör och pepparkakor. Ni skålar och känner den söta drycken klibba mot tunga och gom, skratten blir högre och barnen allt otåligare. Kommer han inte snart? Vem, vår frälsare? Nej, tomten! Javisst ja, när julen kommer ska varenda unge vara glad, hejsan, hoppsan, falle-ralle-ra!

Du tar en sväng runt i rummen för att kontrollera mysfaktorn och du ber syrran om hjälp att tända ljusen och aldrig låta hoppet försvinna. Hon har haft ett tufft år, men du tröstar henne med att det är mörkt nu, men det blir ljusare igen och det är viktigt att hon tänder ett ljus för jordens barn. Så minns du att du hörde en kör sjunga på radio om fred på jorden. Du ser din syster djupt i ögonen och säger allvarligt: Jag vill tro på de slitna orden!

Men nu tjatar barnen om tomten igen och lilla Anna berättar att hon såg mamma kyssa tomten och tänk om pappa kommit då? Du lyssnar noga och Anna berättar vidare att tomten även fick mammas klapp och hon är verkligen helt säker på att det var tomten hon såg igårkväll. Du nickar och hoppas tyst att det var Annas pappa som var tomte, annars riskerar Annas mamma att anmälas för sexuellt ofredande.

Så är det dags för julbordet och gästerna slå i glasen och låter alla lustiga vara. Stämningen stiger ytterligare och nu undrar farbror Lennart varför inte gamla Beata är med och firar jul i år? Då förklarar kusin Nisse och hans Bettan att de lämnat gamla Beata och hennes sambo Rudolf med den röda mulen vid spisen eftersom de inte ville resa ifrån sin pepparkaksbruna gris.

Efter gröten är svägerskan Fia och brorsan Mats lite på lyset och nu tar de bladet från munnen och säger vad de egentligen tycker om julen, nämligen att när det nu är jul igen i både slott och koja, drar en kollektiv noja över hela landet. Alltid samma terror år efter år och ens enda tröst är att ta sig en tår. Därefter häller de upp ännu var sin snaps och du börjar bli orolig för att hela julfirandet ska urarta.

Men så kommer äntligen tomten och barnen blir nästan glada över sina julklappar, men lille Pelle säger med en tår i ögat att han hade önskat sig deg och kanske lite lego. Men trots allt smussel fick  han bara några pussel. Du suckar djupt och tänker att om gästerna är snälla så kan de få fler klappar, men är de stygga så får de gå. För att orka med resten av kvällen påminner du dig om att det är tur att julen inte varar ända till påska.

Några timmar senare börjar gästerna droppa av och de far iväg till ljudet av bjällerklang. De sitter varma under fällen och snön yr kring dem när de färden hemåt styr. Du drar en lättnadens suck och kryper upp i din älsklings famn och viskar: Ser du stjärnan i de blå? Allt du önskar kan du få!

Och så var den julen slut.