Gps och mobil bättre ledstjärnor än två buskar

Jag tycker att det är underbart att ha tillgång till gps. Och till en mobil. Hur i all sin dar klarade vi oss förr utan dessa fantastiska verktyg? Sätt ut mig på landsbygden idag med en papperskarta i handen och utan mobil och jag kommer att känna en stor osäkerhet angående min riktning i livet.

Jag minns tiden som ung journalist på lokalredaktion. Ibland fick jag ge mig långt ut på landet på gropiga grusvägar med endast en, i all hast, nedrafsad vägbeskrivning i handen: ”Vä v X, följ grusvg t svä. När pass 2 höga, men gnsk ris. busk sv hö. Eft rost brvl vä ha ca 560 m och svä hö v enrissn.”

Det var inte alltid det blev rätt, om man säger så. Ibland tog det orimligt lång tid att komma fram. Det fanns ju buskar överallt. Vid exakt vilka buskar skulle jag svänga? Vilka var att bedöma som risiga och vilka var orisiga? En övervuxen rostig brevlåda, hur skulle jag hinna uppfatta den när dammet yrde över vägen? Och hur sjutton såg ett enrissnår ut?

karta ny
På papperskartans tid var det många detaljer att hålla reda på, samtidigt som fordonet skulle framföras. Om man inte hade en skicklig kartläsare bredvid sig, vill säga.

Numera knappar jag in adressen och därefter är det en kvinnlig röst (åtminstone har jag hittills endast hört kvinnliga gps-röster) som talar om i god tid när jag ska svänga och denna information upprepas ju närmare jag kommer och, om jag är ouppmärksam och inte lyssnar ordentligt och därför kör fel, omedelbart räknar om rutten, om än med viss irritation i stämman (det är inbillning, eller hur?). Missförstånd kan dock uppstå, t ex när gps:en försöker uttala gatunamn i Nederländerna, men det är smällar man får ta. Det går ändå i regel snabbare och smidigare att nå målet med gps än att köra efter en papperskarta som i uppvecklad form omfattar såväl förar- som passagerarsäte och även skymmer sikten framåt.

Och mobilen – denna fantastiska uppfinning! Inte nog med att den kan bistå med en geografisk vägledning, utan man kan också ringa, eller sms:a, den som man försöker ta sig till (om man nu trots allt skulle köra fel) och kan då under detta samtal reda ut vari felnavigeringen består.

Allt var alltså absolut inte bättre förr. Men papperskartor är ändå rätt trevliga på något vis.

 

4 reaktioner på ”Gps och mobil bättre ledstjärnor än två buskar

  1. Gunnar

    Gps:en är överlägsen om man skall från A till B. Men ger inte den översikt som kartbladet gör. Kartan ger mig en aning om vad för kul som väntar mig vid vägen och i dess närhet. Det klarar inte en Gps.
    Tror aldrig jag skrev sådana väganvisningar. Eller?

    Liked by 1 person

    1. Absolut, översikten får man bättre med kartblad (eller papperskarta som jag så vanvördigt uttrycker det). Och nej, de där vägbeskrivningarna skrev jag själv i samband med bokning av intervju.

      Gilla

  2. gps är förträffligt, just när man behöver detaljhänvisningar, men annars övergripande ör det kartboken som gäller.
    nu kan jag inte hantera varken karta eller gps, men jag kör och så tar maken hand om resten. då går det som smort!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s