Har du pratat med dina vänner och kollegor om det som verkligen betyder något i nutid och framtid? Har du samtalat med din käresta om drömmar, vanor och om vilka ni är, ensamma och tillsammans? Har du pratat med din älskade om döden och hur ni vill ha det när den närmar sig?

Visst vill man bocka av varje fråga och säga: ”Javisst har jag det! Jag har sådana samtal hela tiden.” Men kanske är det mest ärliga svaret istället: ”Mja, nja, ibland, men …”. Den som vill fördjupa samtalen kan numera göra det med hjälp av en kortlek. Jag vet, det låter inte klokt och visst är det också en på sitt sätt motbjudande tanke. Kan vi verkligen inte ha de här samtalen ändå?

Jo, det finns naturligtvis tillfällen då vi, av alldeles egen maskin, pratar med andra om sådant som ligger oss närmast, som vi drömmer om eller oroar oss för. Men det är också tämligen vanligt att det är just dessa samtal som vi inte riktigt hinner med eller tar oss tid till och som därför avstannar. Ny teknik och sociala medier spelar också roll, ni vet själva hur lätt det är att dyka ner med näsan i surfplattan istället för att umgås offline. Då kan man behöva en spark i rumpan för att komma igång och prata om det som är intressant på riktigt.

En kväll i vintras var vi några vänner som träffades för att äta tillsammans och på agendan stod även att vi skulle testa ett nytt kortspel; Vertellis (läs mer här). Syftet med spelet är att få igång samtal med vänner, familj och kollegor om det som verkligen betyder något. Vertellis är för övrigt nederländska och betyder ”berätta mer”. Resultatet? Det blev långa samtal kring vissa av kortspelets frågor och även om vi känner varandra tämligen väl, kom det upp saker som vi inte hade en aning om. Det blev intressant, spännande och ett antal aha-upplevelser.

En kort tid senare lanserades en ny variant av kortleken. Jag, som nu var uppvärmd och positivt inställd, beställde den. Den här gången låg fokus på kärleksrelationer. Jaha, tänker ni nu, det handlar förstås om sex. Nej, den här kortleken handlar i första hand om att prata om hur vi tänker om viktiga ämnen, vad vi drömmer om och vilka vi är ensamma och tillsammans. Vissa frågor är kanske lite banala, medan andra kräver en hel del eftertanke.

Häromdagen läste jag om ytterligare ett kortspel vars uppgift är att få igång samtal om döden. På hemsidan (läs mer här) står följande att läsa om kortleken Döbra: ”Syftet (…) är att stödja samtal om viktiga frågor i relation till döende, död, sorg och vård i livets slutskede.” Bra, säger jag. Döden är ett ämne som många har svårt att närma sig och det är lätt att tänka: ”Äsch, jag tar det imorgon. Det finns gott om tid”. Och så en dag gör det inte det längre.

Jag ser fördelar med den här typen av kortlekar, så länge de inte blir larviga utan faktiskt lyckas formulera tankeväckande frågor som får igång ärliga och angelägna samtal. Samtidigt kan man ju undra var det ska sluta. Kanske ser vi snart en kortlek som handlar om att ha eller inte ha barn.

En tanke: Är dessa kortlekar möjligen den nya tidens samtalsterapeuter?