På senare år har skvallerpressens intressse för kändisarnas privatliv även hittat in i tv-rutorna men jag vågar påstå att tv i större utsträckning tillgodoser kändisarnas villkor. Den som väljer att släppa så mycket av integriteten och det privata, måste också vara intresserad av frågan What´s in it for me? Hur mycket är det värt, ekonomiskt och för varumärket, att släppa in allmänheten innanför hemmets dörrar? Att låta alla och envar (som är intresserade) ta del av vad man grälar om? Vad man äter till frukost? Vilka konflikter man har med barnen?
Familjen Parnevik har härjat i rutan ett tag och från början fanns det väl ändå en idé med programmet. I varje program bjöds ett antal gäster hem till Parnevik och ibland resulterade de oväntade konstellationerna i något som faktiskt blev både sevärt och underhållande. Häromdagen läste jag att programmet nu går in i en ny säsong, men då utan gäster. Jesper Parnevik konstaterar i en intervju att det innebär att ännu mer av privatlivet visas upp och att det förvisso kan bli lite jobbigt, men att tv-teamet blivit som en del av familjen. Gör man sådana uppoffringar gratis? Jag tror inte det.
Ett annat program som bygger på samma idé låter tittarna följa klanen Wahlgren. Ni vet Pernilla, Benjamin, Bianca, Christina Schollin och övriga medlemmar i familjen. Jag har aldrig sett ett helt program utan bara kortare sekvenser samt reklamen för det. Wahlgren bjussar på sig själva, kan man säga, men särskilt intressant är det ju inte.
I dag läste jag att även Laila Bagge och hennes 14- årige son ska bli tv och dela med sig av sitt privatliv. Och de lär inte bli de sista.
Nya programidéer? Någon?
stadsmadam 
Jag har aldrig förstått mig på denna titthållsunderhållning. Kanske det fyller samma funktion som skvallret i byar förut? Förstår mig inte heller på andra program som går ut på att blotta och framhäva sig själv. De klipp jag sett av sådana, minns inte ens namnet på dem, ger intrycket av väldigt ytliga människor med tomma tankar. Oftast framhäver man det yttre, som i de flesta fall ‘förbättrats’ via operation el dyl. Kan inte låta bli att tänka på narcissism… Men om nu vuxna människor vill visa sig för hela världen så kan det ju inte hjälpas. Men att föräldrar väljer att blotta sina barn anser jag att är att gå för långt. En fjortonåring är i mina ögon ett barn. Sanningen är ändå att så länge folk vill se på blasket, så länge produceras det…
GillaGilla
Visst är det så; tillgång och efterfrågan. Kändisarna stärker sitt varumärke och drar in pengar, tv får tittare och drar in pengar och folket får något att snaska i sig.
GillaGilla