”Jag funderar allvarligt på att skaffa mig en mobil som man bara kan ringa och sms:a med.” Hon lägger sin iPhone (inte den senaste modellen) på bordet och minen är bestämd. Hon har just deklarerat att hon minsann inte tänker betala maten vi nyss har ätit via en app. För hur är det med säkerheten då? ”Se, man kan få en faktura istället. Det ska jag ha!” tillägger hon.

Det finns olika läger när det gäller sociala medier, appar och olika betalningssätt via internet. Vissa säger nej, nej och åter nej till allt sådant. Andra säger ja, ja, ja och sen är det vi som säger ja, nej, nja, lite beroende på omständigheter, dagsform, mod, integritet och säkerhetstänk.

Var och en gör sina val när det gäller t ex sociala medier och jag försöker låta bli att ha synpunkter på det. Den som vill ha en nykter relation till sociala medier, d v s inte använda dem alls, har sina skäl till det. Precis som andra har sina skäl till att använda dem – men hur vi använder dem skiftar mycket. Det handlar om tycke och smak, integritet och mycket annat.

Det som är intressant, tycker jag, är att det tycks finnas en, om än liten, trend att återgå till mobiltelefoner som är just bara mobiltelefoner och inte en hel dator med inbyggd kamera. Det finns de som tycker att det är en befrielse att lasta av alla funktioner som inte behövs för själva huvudsyftet; att ringa och sms:a. Jag kan faktiskt förstå den tanken, d v s back to basics, att ge hjärnan lite ro. Tillhör man dem som tvångsmässigt kollar mobilen hela tiden och har alla möjliga aviseringar på som plingar och plongar mest hela tiden är det självklart att man blir stressad.

Jag själv använder långt ifrån alla funktioner på mobiltelefonen, men jag tycker att det är spännande att de finns där (och det finns förstås en hel del funktioner som jag inte har en aning om också) och kanske kommer jag att använda dem en dag (när jag har hunnit utforska dem). Och tänk så effektivt och praktiskt mycket har blivit när många ärenden numera kan uträttas via mobilen. Så den där mobilen vars funktioner är begränsade till mobilsamtal och sms är inget för mig.

Men även jag har mina gränser. Är det något som jag aldrig kommer att släppa fram på min privata mobil, är det jobbmail och andra appar som hör arbetet till. Någon måtta får det faktiskt vara.